Kron

ST�DRUM

St�dutrusningen v�rdas och f�rvaras i ett rum som beroende p� storleken kan kallas st�d- skrubb, st�drum eller st�dcentral. Ordningen i st�drummet avsl�jar mycket om anv�ndarna. Snygga st�drum �vertygar kunderna om personalens yrkesskicklighet. Varje anv�ndare ansvarar f�r att st�drummet h�lls snyggt.

F�r att kunna h�lla st�drummet rent kr�vs att det har vissa egenskaper. Golvet m�ste t�la v�ta reng�ringsmetoder och golvbrunnen b�r vara tillr�ckligt stor och r�tt placerad s� att man l�tt kan t�mma st�dmaskinernas beh�llare. Golvbrunnen b�r vara utrustad med en separator som samlar fasta partiklar fr�n det smutsiga vattnet s� att avloppet inte t�pps igen.

St�drummet b�r ha plats f�r alla de st�dmaskiner, redskap och tillbeh�r som anv�nds i det omr�de som betj�nas av rummet. Detta kr�ver hyllutrymme, men ocks� tillr�ckligt fri golvyta. En redskapsh�llare beh�vs f�r redskap med skaft. En tv�ttho med avst�llningsyta och en handdusch g�r det l�ttare att v�rda redskapen. St�ddukar, rondeller och skyddshandskar b�r kunna torkas luftigt. St�ddukar �r l�ttare att reng�ra, om det finns en tv�ttmaskin och en torktumlare eller ett torksk�p i rummet.

SKYDDSUTRUSTNING

I st�darbete beh�vs alltid arbetskl�der och skor, men ofta ocks� skyddsutrustning. Mest anv�nds skyddshandskar och skyddsskor, samt h�rsel- och andningsskydd.

Skyddsutrustning m�ste uppfylla europeiska krav och vara CE-m�rkta. Best�mmelsen ber�r skyddsutrustning som anv�nds b�de i arbete och under fritid, t ex hj�lmar och andnings-, �gon- och h�rselskydd samt skyddshandskar, skor och kl�der.

M�rkningen sker med symbolen CE. All annan, utom den mest enkla skyddsutrustningen, kr�ver ocks� andra m�rkningar. Med CE-m�rkningen visar tillverkaren att man beaktat de europeiska s�kerhetskraven.

CE symboler

CE                 Skyddsutrustning till skydd mot mindre risker.
CE 99            Typisk skyddsutrustning som anv�nds i arbete.
                      CE-m�rket + godk�nnings�r.
0000 CE 99 Utrustning till skydd mot allvarlig fara.
                    Inspektionsinstitution + CE-m�rket + godk�nnande�r.

Arbetsgivaren �r skyldig att tillhandah�lla skyddsutrustning, om risken f�r olyckor eller sjukdom inte kan undvikas eller begr�nsas tillr�ckligt med tekniska �tg�rder eller arbetsarrangemang. Skyddsutrustningen skall fylla fordringarna f�r arbetet i fr�ga, vara �ndam�lsenlig och l�mplig f�r anv�ndaren samt dessutom personlig. Arbetsgivaren �r skyldig att genom regelbunden service kontrollera att skyddsutrustningen fungerar samt vid behov f�rnya den. St�daren skall omsorgsfullt sk�ta sin utrustning och rapportera om fel och brister som observeras.

ARBETS- OCH SKYDDSKL�DER

Personal kl�dd i en snygg, representativ kl�dsel l�mplig f�r arbetet fr�mjar bolagets image. I st�darbete r�cker ofta vanliga arbetskl�der. N�r man reng�r fuktiga utrymmen, kan man beh�va ett plastf�rkl�de och gummist�vlar, och i dammig omgivning ett huvudskydd.

I st�darebete anstr�ngs f�tterna mycket. Med l�mpliga skor kan man undvika on�dig belastning och f�rhindra f�rekomsten av belastningssymptom.

Egenskaper hos goda arbetskl�der.

    Tillr�ckligt vida
    Tyg som andas
    V�rmeregleringsf�rm�ga
    Skydd mot smuts, damm, fukt
    Bra t�lighet mot tv�ttning och slitage
    L�mpliga f�r personer av olika storlek
    Anpassningsbara
    Inga detaljer som kan fastna i arbetsmilj�n

SKYDDSHANDSKAR

Man b�r alltid anv�nda skyddshandskar vid reng�ring, om h�nderna uts�tts f�r reng�ringsmedel och l�sningens pH �r �ver 8 eller under 6. Materialet i skyddshandskar b�r motst� det medel som anv�nds, t ex l�sningsmedel. Skyddshandskar �r vanligen �teranv�ndbara och materialet vanligen gummi eller plast. Plast �r att f�redra, emedan gummi har konstaterats orsaka allergiska reaktioner. Eng�ngshandskar kan anv�ndas t ex n�r man desinficerar uts�ndringar.

Skyddshandskar b�r inte anv�ndas l�ngre �n 30 minuter i str�ck, f�r att hindra att h�nderna blir f�r fuktiga. Efter anv�ndningen tv�ttas handskarna f�rst p� utsidan och sedan p� insidan och l�mnas att torka p� en ventilerad plats. Skyddshandskar �r till ingen nytta, om de inte �r rena p� insidan. N�r hudens fukthalt �kar i handsken och temperaturen stiger, minskar hudens skyddsmotst�nd och kemikalier tr�nger l�ttare igenom den. Smutsiga handskar kan d� vara en risk f�r huden och hela organismen. Skyddshandskar �r alltid personliga.

Man kan under skyddshandsken anv�nda en innerhandske av bomull som absorberar fukt fr�n huden och handskarna k�nns d� ocks� behagligare. Det finns �ven handskar med inbyggd bomullshandske som k�nns smidigare och f�r b�ttre k�nselkontroll.

Skyddshandskar godk�nda f�r st�darbete skall vara CE-m�rkta, vilket anger att de �r l�mpliga som skydd.

ANDNINGSSKYDD

Andningsskydd anv�nds n�r man arbetar i en dammig milj� eller n�r man anv�nder medel som inneh�ller avdunstande �mnen. Dammskyddsutrustning och -filter indelas i tre klasser, beroende p� hur effektivt skydd de ger. FFP1 skyddar mot l�gaktivt damm som t ex st�ddamm och byggdamm. FFP2 skyddar dessutom mot m�geldamm och metallgaser fr�n el- svetsning. FFP3 skyddar ytterligare ocks� mot giftigt damm, bakterier och virus.

Ett andningsskydd med gas- eller aktivt kolfilter skyddar mot olika gaser och �ngor, men inte mot damm. N�r man v�ljer filter b�r man veta mot vilken gas skyddsutrustningen �r avsedd. Gasfilter indelas i olika typer beroende p� f�rm�gan att ge skydd. Olika typer har olika f�rg.

I st�darbete kan man beh�va ett typ-A filter, som skyddar mot l�sningsmedel.

Det finns p� marknaden ocks� kombinationsfilter som skyddar mot b�de damm och gaser.

Gasfilter

A – Filter, brunt:   Organiska gaser som t ex l�sningsmedel, m�larf�rger och lacker
B – Filter, gr�tt:    Organiska gaser, t ex formaldehyd
E – Filter, gult:      Svavelsyra och andra gaser av syror
K – Filter, gr�nt:    Ammoniak och dess f�reningar.